Gruppuppgift, Examinationsuppgift 4, 22 oktober 2014
Uppgiften går ut på att visualisera en lärmiljö kopplat till ett begrepp i förskolan och skriftligt reflektera kring arbetsprocessen. Vårt begrepp är hållbar utveckling.
Vad är hållbar utveckling?
“Hållbar utveckling är en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra förutsättningarna för kommande generationer att tillfredsställa deras behov” (Bruntlandkommissionen, 1988)
Frågan är alltså inte bara hur vi ska visualisera begreppet utan även hur vi kan arbeta praktiskt för hållbar utveckling i förskolan. Vi diskuterade bland annat kring återvinning, systerskolor i andra länder och hur man skulle kunna jobba med jämförelser för att synliggöra orättvisor och olikheter.
I Förskolans läroplan tydliggörs hur vi ska arbeta för en hållbar utveckling. Till exempel i målen för förskolans normer och värden. Alla dessa mål har koppling till hållbar utveckling:
Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar
- öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar,
- förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra,
- sin förmåga att upptäcka, reflektera över och ta ställning till olika etiska dilemman och livsfrågor i vardagen,
- förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av social bakgrund och oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionsnedsättning, och,
- respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö.
Visualisering
Grunden till vårt arbete är ett träd som hjälper oss att visa alla dessa grenar som hållbar utveckling faktiskt innehåller. Det livgivande trädet i sig är en stark symbol för vårt beroende av naturen. Träd är också en stor del av vår naturupplevelse i Sverige och inbjuder till lek. I och runt trädet placerade vi olika stationer som på olika sätt kan illustrera och problematisera vad hållbar utveckling innebär. En gräsmatta med höjdskillnader som inbjuder till lek och ger perspektiv på omgivningen finns nedanför trädet.
På marken nedanför trädet har vi en återvinningsstation med sortering av papper, plast, metall och kompost. Komposten används för att ge näring åt morötter som odlas i närheten. Genom att barnen jobbar aktivt med detta får vi möjlighet att diskutera saker som återanvändning, hållbar resursanvändning och naturens kretslopp. Skillnaden mellan återanvändning och återvinning kan också göras tydlig om man t ex säger till föräldrarna “Ge oss era sorterade sopor så leker/pysslar vi med dem innan vi ger dem vidare till återvinningen”. Soporna ges en andra chans att bidra till något kreativt innan de återvinns. Bubbelplast som inte har “poppats” är definitivt inte färdigt att återvinnas.
Klimatförändringarna symboliseras av moln ovanför trädet, både mörka, hotfulla och vita, hoppfulla. För att nå de utsläppsnivåer som krävs för att hejda den globala uppvärmningen krävs att vi tänker i nya banor vad gäller transporter. Lådcykeln representerar ett positivt teknikanvändande som ökar förskolans mobilitet utan att ta för mycket resurser i anspråk och utan att bidra till klimatproblematiken. Den stora bilden på tigern (som kanske kan kombineras med en klättervägg?) representerar hotade arter, ett accelererande skeende som är nära kopplat till klimatförändringarna och människans allt större behov av ekologiska resurser.
I en gren hänger en wifi-symbol som symbol för internet. Den är glittrig och mångfärgad för att symbolisera alla de möjligheter till information och kommunikation som det ger tillgång till. Dels kan man via internet nå information om hållbar (och ohållbar) utveckling men kanske än viktigare kan man komma i kontakt med barn och vuxna i andra delar av världen. Genom att samarbeta med en systerförskola kan barnen själva få en inblick i hur barn i andra länder har det. De kan skicka paket, filmer och bilder till varandra eller kanske till och med ha en gemensam sångsamling via Skype. Kanske att det inte är så stora skillnader som vi ibland tror? Kanske systerskolan i Indien vet mycket om tigrar? Molnen kan också representera det datamoln som vi alla använder för att kommunicera med världen. På en gren hänger en våg som kan användas för för att symbolisera den ekonomiska ojämlikheten som vi finner i vardagen och i omvärlden. I ena vågskålen pengar och i den andra ett hjärta. Den kan även användas för att symbolisera hur vi väger mellan diverse saker varje dag i förskolan, och också rent praktiskt naturvetenskapligt som “vad väger mest, ett löv eller en fjäder”?
Under trädet står barn i olika färger som håller varandra i händerna, detta symboliserar det mångkulturella och vi vill fokuserar på just barnen och barnens medbestämmande i förskolan. I sin vardag och i sin lek kan de använda alla sakerna i visualiseringen. De kan klättra i trädet, klappa tigern, skapa pyssel av återvinningen, åka på utflykt (kanske till återvinningscentralen?) med cykeln, rulla nedför gräskullen, skypea med Indien, väga en groda eller odla en morot. Alltmedan de lär sig om hållbar utveckling.
Mattias Lasson 